Det har jag också funderat på. Nu har det regnat nästan varje dag i en månad och vad hände med min fina klätterhöst? Var det så att jag helt enkelt haft det för bra i början av hösten och att man ska samla de där bra klätterminnena i en liten burk och plocka fram dem när man känner sig lite nere? Det funkar tyvärr inte för mig. Får jag inte åtminstone en fin klätterdag på en vecka börjar humöret svikta och får jag inte se solen på några dagar så blir jag snabbt deppig och trött. Man kan tro att jag bor i fel stad, men det som är det fina med Göteborg som klätterstad är att när de fina dagarna kommer så är det aldrig långt att ta sig till högklassig klättring. Trist bara när de aldrig kommer..
Om man ska se något positivt i allt regnande så har min träning aldrig gått såhär bra. Det går nämligen alldeles utmärkt att löpträna, stakträna, cykla och styrketräna i ösregn. Det är dessutom väldigt få som ser en när man förnedrar sig med sina gamla skidstavar i Rambergsbacken.
Äldre herres kommentar när jag möter honom i ösregnet på Ramberget staktränandes med 100 år gamla skidstavar "Jaa..mycket ska man få se innan man dör". Detta blev mitt bevis på att jag såg precis så dum ut med mina stavar som det kändes...
Man kan ju göra annat än att klättra på en helg. Förra helgen fikade vi bort ett antal timmar pratandes klätterdestinationer, leder vi vill göra och leder vi gjort. Jag åkte även till Ikea en regnig söndag efter löning. Det gör jag aldrig om..Jag tränar som aldrig förr..men det räcker liksom inte. Lugnet infinner sig inte på samma sätt som efter en fin dag på klippan.
Denna helgen var väldigt trevlig med Gbgkk:s klätterfilms-visning med tillhörande öl-häng på fredagen och städdag i Utbybergen på lördagen. Ingen av dagarna såg vi solen men eftersom det inte skulle regna så mycket (bara ett par mm) så gjorde vi tappra försök att få känna på klippan både på fredagen och på lördagen. På fredagen smög Magnus elegant uppför den rättså blöta sprickan "Tåjammet" på Gömda väggen. Klart imponerande! Jag blev iskall om fingarna, fick lera och grön slemmig lav på mina jamhandskar, förnedrade mig själv totalt och fick tillslut aida/backa ner. Lördagen gav bra utdelning trots småstänk och kyla och jag fick både öva in "Tuborg" på topprep och känna på "Kronenbourg" på Stora väggen som faktiskt var helt torr. En solig dag kanske jag går på Tuborg. Jag är så sugen på att göra ett ledförsök, men det är ju det här med kalla händer på led. Inte min grej har jag märkt..
Jag längtar efter krispiga höst och vinterdagar! Här är en bild från förra årets höst :)
