Äntligen vinter!

Regnet slutade tillslut och dagarna som jag längtat så efter infann sig. Men alla som bor i Göteborg vet ju att det gäller att maximera när solen tittar fram. På lördagen blev det därför bouldering på ett Hönö som fick fingrar och tår att försvinna och inte återkomma förrän hemma i duschen på Hjalmar Brantingsplatsen. Men vad gör man inte för att få klänga på några block. Sticket var mycket bra måste tilläggas. Optimismen var på topp inför söndagen då långfärdsskridskor stod på schemat. "Vi kan ju alltid vandra om isen inte håller på Vättlefjäll". Första försöket blev på en sjö som vi kollat in på skridskonätet och som var med "tvekan åkbar" på lördagen. Men nu var det ju trots allt söndag. Vi kom 150 meter innan adrenalinet tvingade oss att vända. Det var tunnt, kanske 3-4 cm och rätt läskigt. Vi retirerade och bestämde oss för att vandring kanske trots allt var en bra ide´. Vi lämnade skridskorna och gick ca 2 km i ett underbart vinterlandskap och kom så småningom fram till en mindre sjö (Lysevattnet) där vi mötte två skridskoåkare som just åkt ett varv runt sjön. Denna sjö var mindre och inte lika djup, och vi förbannade att vi lämnat skridskorna vid den förra sjön. Nåja..efter lite fika traskade vi tillbaka och hämtade prylarna och fick vår belöning. Två härliga varv runt en jättefin sjö med underbar kärnis! Den här helgen kommer ligga på näthinnan ett bra tag :)

Göteborgsspot, vissa har många, andra har ingen ;)